Brev från Amerika

Kära läsare,

nyss hemkommen från ett litet besök i den amerikanska södern är jag fortfarande förundrad och fascinerad av att storleken och mångfalden i det här landet. Vi landade i Savannah, delstaten Georgia och körde genast upp till South Carolina för att där träffa några vänner.

För er som sett tv-serien True Detective skulle landskapet med träsk, mossträd, alligatorer, bomullsfält och små trähus med breda verandan längs med vägen. Följande dag fortsatte vi till Fitzgerald, en liten stad i Georgia. Medan medianinkomsten per år i Santa Monica är drygt 74 000 dollar, ligger motsvarande i Fitzgerald på drygt 25 000.

Här passerade vi otaliga små vita kyrkor, Trump 2020-skyltar, nedgångna hus och på Wall-Mart fanns det ett stort utbud av olika sorters vapen. Enligt en lokalbo är söndagsnöjet för många att skjuta prick. Mitt i den lilla staden spelade våra kompisar in en film med Bruce Willis i huvudrollen och hela stan engagerade sig som statister i inspelningen. Den lokala tidningen skrev såklart om skådespelaren i stan och sheriffen besökte dagligen inspelningen för att se om han kunde stå till tjänst med något.

Samtidigt kände jag mig så otroligt välkommen överallt (pratade visserligen inte politik med någon). På restaurangerna var det som att bli serverad av en mamma eller mormor, som kallade oss alla honey/sugar/doll och varje gång vi stannade var det någon som ville småprata och säga hur gulliga våra barn är.

Och då har jag inte ens kommit till maten! Jag skriver mer om den imorgon, men kan redan nu säga att den skiljde sig avsevärt från avokadomackorna i Los Angeles. Summa summarum är jag inte på långt när klar med den amerikanska södern. Känner att det finns mycket kvar att utforska och förstå.

Hälsningar från det riktiga,

Peppe