Brev från Amerika

Kära läsare,

I söndags hade nioåringens klass en stor gemensam lekträff på skolgården (som för övrigt alltid är öppen på helgerna ifall någon vill leka/cykla/spela basket). Jag började tala med en av mammorna som flyttat från ett annat land till Kalifornien då hennes man fått ett välbetalt toppjobb här.

Mamman berättade om hur uttråkad hon varit den första tiden, men hur hon på sistone hittat på ett sätt att tjäna lite pengar och samtidigt hjälpa människor. ”Jag är ju utbildad massör,” berättade hon och fortsatte ”och när jag masserar människor ser jag ofta framför mig deras problem. De dyker liksom upp i muskelknutarna och blir visioner för mig.” Mamman berättade hur hon lärt sig läsa av energierna hos människor och kan suga ut det negativa ur folk.

Jag frågade såklart om det inte var tungt att gå omkring och bära på så mycket mörka känslor, men mamman sa att hon kommit på ett trick. Genom att måla kan hon släppa känslorna fria, de bara försvinner och kvar blir ett konstverk, inte sällan i form av ett totemdjur, som hon sedan kan sälja till klienten.

Själv är jag ytterst skeptisk till dylik vård, men kan inte låta bli att älska att Los Angeles är fullt av folk som både anlitar och utför såna här rensningar. Önskar ibland att jag var mindre av en fyrkantig finländare och mer av en fluffig drömmare. Tänk att kul som kunde hända en då. Åtminstone skulle jag få reda på vilket mitt totemdjur är.

Hälsningar från LA,

Peppe