Peppe bloggar om livet på västkusten

Kultur,Los Angeles

Inga fyllon på Coachella

23 Apr , 2019, 22.41 peppe

 

Kära läsare,

medan ni frossade i påskägg fick jag en chans att åka på musikfestivalen Coachella. Två timmar rakt ut i öknen från Los Angeles ordnas den här festivalen två helger varje vår. Biljetterna är svindyra och delvis därför har jag aldrig på allvar funderat på att åka på Coachella, men den här gången spelade en kompis, Eric Prydz, på söndagen och frågade om jag och en kompis ville hänga med. Det ville vi.

Själva området var enormt och under den första dagen gick vi drygt tretton kilometer mellan de olika scenerna. Senare drog en sandstorm igång och det var en märklig syn då de flesta av festivalgästerna band snusnäsdukar runt sina ansikten och påminde mest av allt om skurkarna i Lucky Luke.

Det som ändå överraskade mig mest var att ingen var full. Det fanns såklart områden där man kunde dricka öl och egentligen vilken alkohol som helst, men ingen var full. Som vanligt var ålderskontrollerna rigorösa. Hur gammal man än ser ut är man i Kalifornien tvungen att bevisa med ID att man fyllt 21 och det drar ju ner på tonårsfyllan, men det är ändå ingen hållbar förklaring till nykterheten.

Själv tror jag på följande förklaringar: 1) det finns en annan dryckeskultur i Kalifornien jämfört Finland, festival är inte en ursäkt för att bli full. 2) generationen millennials och generation Z dricker inte alkohol på samma sätt som äldre människor. 3) droger. marijuana är lagligt och folk väljer att röka på istället för att dricka. Oberoende av orsak fick ändå avsaknaden av fyllon mig att känna mig mycket tryggare än på ett fylleslag på festival.

Och musiken då, undrar ni kanske nu. Jo, den var otrolig. Vi missade tyvärr Childish Gambino med en dag, men såg Billie Eilish, Deep Dish, Weezer, Khalifa, Gucci Gang, Molly Rogers och såklart Eric Prydz. Det var en otrolig upplevelse att stå bakom Eric på scenen och se publiken pulsera framför oss. Jag som aldrig varit ett stort fan av techno kunde inte sluta dansa.

Nu är jag tillbaka i vardagen i Los Angeles, men fortfarande på väldigt gott humör.

Hälsningar från köksbordet,
Peppe

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *