Peppe bloggar om livet på västkusten

Kultur,Los Angeles

Kan kor känna lycka?

2 Nov , 2018, 19.59 peppe

 

Kära läsare,

när man tar bilen upp från Los Angeles till San Francisco och väljer den fulare vägen (alltså inte Highway One) kör man förbi enorma hagar med svarta kossor. Lukten är vidrig och precis när man tror att man kört passerat dem bara fortsätter hagarna kilometer efter kilometer. Ett parti består enbart av små byggnader, lite större än hundkojor, med pyttesmå en gånger en meter stora hagar där kalvarna står och väntar på slakt.

Jag blir alltid illa berörd av det här partiet. Visst, djuren får gå ute, men det finns inte minsta tillstymmelse av grässtrå i hagarna och korna står så tätt att de knappt kan röra på sig. Tekniskt sett är de väl frigående. Kanske lyckliga kor. Vad vet jag. Kan kor vara lyckliga? Och olyckliga? Jag säger ja. Alla som haft ett husdjur eller umgåtts med djur vet att de har olika känslotillstånd och personligheter. De är lekfulla, sura, glada, nyfikna, blyga, pigga, lata och en massa annat.

Jag på hur vi slentrianmässigt äter skinka på smörgåsen, kränger i oss en hamburgare och steker köttbullar åt barnen. Det är ju så snabbt och enkelt. Nu lyfter nån ett finger och säger att människan faktiskt alltid ätit kött!  Det stämmer, men aldrig någonsin har vi ätit så här mycket kött. Eller fött upp djur som om de inte vore levande varelser. Det finns en viss skillnad på att själv ha några kossor och att föda upp fem tusen grisar. Jag tror att senare generationer kommer att se tillbaka på den här tiden som vi ser på medeltiden: grym, dum och barbarisk.

Vårt köttätande grundar sig till stor del på marknadskrafter och kultur. Jag läser i DN att unga män väljer bort vegetarisk mat eftersom de tror att de är mer män om de äter kött. Att äta vegetariskt äv kvinnligt och det kvinnliga har än så länge lite lägre status i vår kultur. Jag läser att nonsensföreläsaren Jordan B ”bädda din säng” Peterson kommer till Norden själv äter ENBART rött kött och säger att det gjort honom både frisk och lycklig. Evidens på basen av egen erfarenhet. Det finns så många människor som letar efter en auktoritär person som kan ge dem enkla lösningar på komplicerade frågor. Herregud, halva USA:s självhjälpsbusiness lever på detta! Och vem skulle inte vilja ha en enkel manual för hur livet levs på bäst sätt? Det är bara det att det är mer komplicerat än vad de flesta föreläser.

Jag säger inte att alla bums måste bli vegetarianer, men varför inte dra ner lite på köttkonsumtionen. Äta kött som man gjorde förr i tiden när det var en liten festligare tillställning. Satsa på kött från mindre gårdar. Inte slentrianäta det billigaste och snabbaste.  Och om man vägrar att tro att djur kan känna kan man alltid dra ner på köttintaget för miljön och klimatets skull. Och tror man inte på klimatkrisen, ja då får man helt enkelt läsa på lite.

Hälsningar från Kalifornien,

Peppe

PS dags att skrota myten att människor behöver proteiner från djur för att överleva.

Läs också

2 kommentarer

  1. linnea p. skriver:

    Utan tvekan tror jag att de kan känna lycka! Eller, de kan i alla fall känna stress och i jämförelse är väl lycka en avsaknad av det. Kor har också bästisar som de helst betar bredvid, då har de en lugn och fin hjärtfrekvens. Placeras de invid en främmande ko stiger den. Vill inte tänka på vad köttfabrikerna gör åt dem. (https://www.landlantbruk.se/lantbruk/mindre-stress-hos-kor-nar-bastisarna-ar-nara/ , https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2011124/Cows-best-friends-stressed-separated.html)

    BFF-kossorna brukar jag tänka på ibland när jag funderar om jag skulle kunna/vilja äta ekologiskt nötkött från en vänlig bondgård i nejden. (Förresten, begreppet ”nöt” för ko, vilken eufemism va.) Det sätter alltid stopp.

    • peppe skriver:

      Tack för länkar! Tycker det vore perfekt att äta kött ca en gång i veckan från en vänlig bondgård i nejden. En där kossorna har haft namn och fått gå ute och haft en BFF.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *