Brev från Amerika

Kära läsare,

för ett par veckor sedan på färjan från Helsingfors till Stockholm frågade jag min man någonting över middagsbordet, han svarade kort och där dog diskussionen. Jag antar att jag frågade delvis för att jag var nyfiken, men också för att jag själv alltid tycker lite synd om par på restaurang som sitter alldeles tysta under måltiden. Som om de helt tappat intresse för varandra. Den här gången blev jag blev oproportionerligt irriterad på bristen av samtalsengagemang från min man. Kanske det var för att jag under veckan med släkten varit primus motor i att hålla igång alla samtal. Bristen på respons var i all fall den berömda droppen som fick bägaren att rinna över.

Jag var snabb att påpeka hur irriterande det är att ensam bära ansvaret för konversationen och att min man faktiskt kunde anstränga sig lite. För att inte vara orättvis mot honom så diskuterar vi vanligtvis en hel del, inte sällan kommer vi in i en diskussion och är motvilligt tvungna att hålla oss från att snacka slut den och istället spara den till podden. Jag rekommenderar starkt att starta en podd med den du lever med, det blir bra snack i en sån. En del av vad jag verkligen uppskattar med vårt äktenskap är att det är så kul att prata med varandra. Ändå är det tydligt att min man är uppvuxen i en kultur där männen inte bär ansvaret för den allmänna goda stämningen. De berättar och förklarar, men frågar sällan.

På senaste tid har jag insett hur värdefullt det är att det finns någon som håller igång konversationen och anstränger sig för att alla i sällskapet ska känna sig sedda och inkluderade. Jag har också noterat hur vanligt det är att män tillåter sig att sitta tysta och kort bara svara på frågor. De i att ta ansvar för bra stämning och att alla känner sig sedda. Precis som det är livsviktigt för människor att ha fysisk kontakt med andra levande varelser tror jag att det är viktigt att få känna att någon är intresserad av ens åsikter/känslor/mående/erfarenheter.

Det enklaste sättet att få andra att känna sig bra är att visa intresse för dem och se dem. Det är också det enklaste sättet att bli omtyckt. Ofta läser jag att det är en feministisk fråga att våga skapa dålig stämning och vara besvärlig, men tycker ärligt talat att det vore trevligt om män uppförde sig lite mer som kvinnor.

Hälsningar från Stockholm,

Peppe