Brev från Amerika

Kära läsare,

när vi kom till Norden i juni var folk glada och förväntansfulla. De berättade om hur härlig maj månad hade varit och välkomnade junivärmen. Jag tänkte för mig själv att det här årets sommarpersonlighet är bättre än vanligt. Folk småpratade med främlingar och vinkade åt barn. Sen fortsatte värmen, temperaturerna steg, luften stod stilla, bränder härjade och fläktarna tog slut i affärerna.

I början av juli inledde mina bekanta diskussioner om vädret genom att de inte ville klaga, MEN det skulle sitta bra med lite svalare väder och några regndroppar. I Finland regnade det lite, men i Stockholm fortsatte torkan och hettan. Några veckor senare började folk tappa tålamodet med värmen och andra människor. På innerstadsbussarna fräser passagerare åt varandra, ingen erbjuder sig längre att hjälpa mig med barnvagnen, stränderna är proppfulla och strandgästerna irriterade på att de är proppfulla. Stämningen har sjunkit mycket mer än temperaturen.

I hemlighet längtar jag hem till Santa Monica där det visserligen också är varmt, men det där fläktar från havet och husen är byggda att klara av höga temperaturer. I Stockholm gäller det motsatta. Det första jag gör när vi anländer är att ta ett dopp i husets svala pool. Sen ska jag ta en promenad på stranden och njuta av alla öppna och trevliga amerikaner som inte överraskats av monsterhettan.

Hälsningar från Östermalm,

Peppe

Sommar, Stockholm, Värmen