Brev från Amerika

Kära läsare,

vi är mitt uppe i en #metoo-revolution, och när jag säger vi menar jag USA och Sverige, i Finland verkar man än så länge mest hålla tand för tunga och pliktskyldigast ta upp problemet med sexuella trakasserier i olika diskussionsforum. Det är som om vi finländare än så länge vill hålla #metoo på en armslängds avstånd, som om det var ett fenomen som inte riktigt berörde oss.

När detta skrivs har jag precis fått några inbjudningar till olika slutna Facebook-grupper. Alla grupper riktar sig till en specifik bransch, mina inbjudningar kom från grupper med temat journalister, reklam/PR/kommunikatörer och författare. Det finns också grupper för läkare, jurister, sjuksköterskor, socialarbetare, kvinnor i idrottsvärlden och många fler. Grupperna är trygga plaster för kvinnor att berätta om sexuella trakasserier och övergrepp de har utsatts för. Det finns en enorm styrka i att känna att man inte är ensam. Att det man utsatts för inte är unikt och att det inte är enskilda onda män som gör dumheter. De här trakasserierna följer ett mönster och är en del av den patriarkala kultur vi lever i.

Att vara skadeglad är verkligen ingen bra känsla, men jag skulle ljuga om jag sade att jag inte kände en viss tillfredställelse när jag tänker på alla män som just nu ligger vakna på natten, nervösa och oroliga kring vetskapen om att de kan vara näst i tur. Där ligger de i vargtimmen och tänker tillbaka på de gånger de tagit för sig av något som inte varit deras och använt sin makt för att få sin vilja igenom.

Min känsla av tillfredsställelse går tyvärr fort om eftersom jag utgår att de här männen inte mår dåligt över vad de gjort mot kvinnor, utan av rädsla att åka fast. De struntar i att de gjort kvinnor illa till mods, rädda och olyckliga. De här fega jävlarna är så vana vid att vi först tar deras känslor i beaktande att de inte ens tänker på sina offer. Precis så har det gått i Finland. Här verkar diskussionerna mest kretsa kring om män alls ska få flirta i framtiden och om det är synd om alla män som blir kollektivt utpekade och skammade.

Jag tröstar mig med att vi finländare är kanske bara långsamma i starten. Snart kommer också finländska förövare att få stå till svars för sina handlingar. #Metoofinland Jag längtar efter den dagen.

Hälsningar från L.A.

Peppe