Peppe bloggar om livet på västkusten

feminism

Lyckat hem versus lyckat liv

13 Jan , 2016, 18.48 peppe

 

Kära läsare,

Dagens Helsingin Sanomat skriver om hur kvinnor är chefer hemma, medan männen är deras betjänter. Jag håller med om det som HS skriver om att relationer vanligtvis är ganska jämställda i början, innan barnen kommit, men sen glider våra åsikter isär. I texten intervjuas Heli Vaaranen, chef på Väestöliittos relationsavdelning. Vaaranen är bekymrad över att männen behandlas som ”små barn” i många parförhållanden och att kvinnorna strävar efter en ”omöjlig perfektion”. Speciellt kvinnor mellan trettio och fyrtio. Här använder Vaaranen, född 1961, sig själv som exempel. Hon känner inte till motsvarande strävan efter perfektion i hemmet.

Att många, låt oss sig de flesta, kvinnor är projektledaren i familjen är verkligen ett problem. Det är inte roligt att vara den som alltid kommer ihåg vad som ska handlas i butiken, att barnen borde få nya vinterstövlar, att svärmor ska få en födelsedagspresent, att semesterresan borde bokas redan nu och så vidare. Det är faktiskt ganska tråkigt, men också uppgifter som vanligtvis måste utföras.

Enligt Vaaranen gnäller kvinnor för mycket på sina män. Hon säger också att män inte har en verbal förmåga att kommunicera sina känslor och tankar.

”Niinpä nainen alkaa päsmäröidä. Dynamiikka korostuu Vaarasen mukaan erityisesti kodinhoidossa, lasten kasvattamisessa, raha-asioissa ja seksissä. Samoissa asioissa, joista parisuhteissa myös riidellään eniten.”

Vaaranens spaning är att kvinnor vill ha ett perfekt hem, medan män vill ha ett perfekt liv. Men tänk om det inte är så himla roligt för kvinnor att komma ihåg att köpa dammsugarpåsar, att vara den som tar initiativ till att tvätta lakanen, köper vinteroveraller och organiserar födelsedagskalas för barnen? Tänk om det var roligare att dricka ett glas vin med väninnor, kanske gå på en konsert, träna eller bara planlöst surfa runt på nätet och låta någon annan ta ansvar över att barnen har kläder på sig när de går till skolan och att det finns mat i kylskåpet?

Det är givetvis problematiskt om män känner sig förminskade i sin parrelation, men om män klarar av att vara stadschefer, leda multinationella företag, jobba som fängelsechefer, ishockeytränare och finansministrar kunde man kanske tro att de hade förutsättningarna att också ta ansvar över sitt hem. Eller ännu bättre, dela ansvaret med den andra vuxna personen i hemmet. Att kvinnor blir hushållens projektledare handlar om att män helt enkelt tillåter sig att inte bli det. Det är softare att bara glida runt och göra som man blir tillsagd än att planera och ta ansvar.

I slutet av texten enas jag med  Vaaranen igen. Lösningen är kommunikation. Att prata om vad man vill och känner. Jag vägrar ändå acceptera att män inte skulle vara kapabla till detta.

Greetings from Santa Monica,

Peppe

12 kommentarer

  1. Solveig Williams skriver:

    Som en mycket gammal gammelpiga har jag inga egna erfarenheter på området men tycker mig uppfatta att det har skett en förändring. Yngre män tar sig allt oftare an uppgifter som tidigare ansågs vara kvinnfolksgöra och planeringen tycks ske i samråd. Kanske jag bara har upplysta syskonbarn ?

  2. Hara skriver:

    Har man på jobbet ansvar för mycket är det helt enkelt skönt att bara någon annan tänker för en hemma. Så kanske kvinnan också har samma situation och då är problemet där. Ärlig kommunikation borde ju leda framåt men….jobbiga saker kan dyka upp….klarar vi det?!

    • peppe skriver:

      Klart det är skönt, men vanligtvis jobbar också kvinnan. När hon kommer hem från en lång arbetsdag börjar hennes andra (oavlönade) skift.

  3. Martina skriver:

    Tack Peppe för ett intressant inlägg igen! Jag vill bara dela med mig av mina erfarenheter. Jag lever med en annan kvinna sedan två år och jag tog ett barn med in i familjen. Gissa hur skönt det är att slippa förväntningarna och rollerna som samhället automatiskt förväntar sig att en ska ta i dynamiken mellan män och kvinnor i det heterosexuella vardagslivet!

  4. Henrik 30 år skriver:

    Hur kan man framgångsrikt leda ett företag, ett idrottslag, en kommun mm om man inte kan sköta om hemmet och familjen framgångsrikt? Oavsätt om man är man eller kvinna, måste man kunna sköta om sig själv, sin familj och sitt hem, annors är man inte trovärdig att leda något över huvudtaget. Att tro sig vara framgångsrik utan kunskap om att sköta framgångsrikt hemjobbet är.. Något från gamla tider.

  5. Chris skriver:

    Det måste ju ligga något i vad HS undersökning säger – trots att kommentarerna här ovanom andas harmonisk jämlikhet. Strävan efter ett perfekt hem leder ofta till att kvinnor blir kontrollfreak och att allt skall göras just så som de har tänkt. Har de tillräckligt många gånger klagat på att gubben köpt fel sorts blöjor eller tagit de gröna vantarna istället för de blå så finner de sig stå där och sköta hela ruljansen själva. Kommunikation är bra men ordergivning är också en form av det.

  6. Kurt Långfors skriver:

    Känner många män som bor ensamma i egnahemshus som är välskötta på alla sätt med stora välskötta trädgårdar runt både bostad och stora välskötta ekonomibyggnader.Flera av dem har också stora välskötta skogar som de helt själv sköter om. Flera har också välskötta sommarställen .Vårt land är stort enligt folkmängden å hela landet skall skötas . När man kör omkring här nu i Vasatrakten ser man att många stora husbyggen är på gång trots den kalla vintern å till största delen är det ett å samma kön som är på byggställningarna .Det här glävsandet om vem som sköter vad hemma är nog till skada åt våra duktiga kvinnor som de inte är betjänta av.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *