Brev från Amerika

Kära läsare,

Ibland måste man flytta långt bort för att vårda sina vänskapsrelationer. Den här sommaren är det två år sedan vi flyttade till USA. Förra hösten pausade vi visserligen genom att tillbringa några månader i Finland, men om vi bortser från det har Magnus, Vidar och jag bott tusentals kilometer från vår familj och våra vänner de senaste åren. Totalt isolerade från kärngruppen har vi inte varit. Skype, WhatsUp, SnapChat, Twitter, Viber och såklart Facebook har gjort att vi haft nästan daglig koll på vad som pågår i våra vänners liv.

En annan sak är alla besök. Att träffa sina kompisar över en kopp kaffe då och då är en helt annan sak än att ha dem inneboende hos sig. Sitta på terrassen och dricka ett glas vin på kvällarna, lära sig hur ens polare vill ha sina frukostägg och tvätta hens underkläder när man ändå är på väg till tvättstugan. Det skapar en slags närhet och intimitet som är svår att uppleva när man bor i samma stad.

Jag säger inte att att man måste flytta till en annan kontinent för att fördjupa sin vänskapen, men det skadar inte heller alltid. Just nu hälsar vår goda vän Kaj Korkea-aho på oss här i Los Angeles. Det är andra gången han är här. Han var faktiskt vår första gäst hösten 2013. På den tiden trodde vi att vi hade LA under kontroll, men ett och ett halvt år senare har vi så mycket mer vi vill visa honom av staden. Visst umgicks vi också medan vi bodde i Rödbergen och han i Berghäll, men vår vänskap har blivit djupare och kanske mer bestående av att bo så nära inpå varandra.

Ibland måste man flytta långt bort för att komma nära. Eller så kan man bara låtsas och bjuda över sina vänner på ett veckoslutsläger. Bara ett förslag.

Greetings from America,

Peppe