Brev från Amerika

Kära läsare,

Fördelen med att bo i en storstad är att varje dag är full av roliga möjligheter. Utomhuskonserter och -bio, föreläsningar, kändisförfattare som pratar om sina böcker, karnevaler och you name it, som vi säger här i Amerika. De allra flesta dagar ignorerar jag samtliga möjligheter och sitter istället inomhus framför min dator. Men också jag gör undantag ibland, på sistone har jag gått på två olika tillställningar. Först på en TedX och veckan efter på en pressfrukost för finländska Slush.

Ni känner säkert till Ted-konceptet, intressanta personer pratar i en kvart om ”idéer värda att spridas”. Alla föreläsningar är väl redigerade och inövade och verkar just därför spontana, underhåkkande och avslappnade. Den TedX jag gick på hade enbart kvinnliga talare och teman som pendlade mellan plats i världshaven, hur man startar ett glassföretag med tema arkitektur och exakt hur sexistiskt Hollywood är (tydligen är det mer sannolikt att bli en kvinnlig undervattenssvetsare än att bli regissör i Hollywood). Eftersom det enbart var kvinnor som pratade bestod också publiken till 90 procent av kvinnor (kvinnor är ju oftast intresserade av vad kvinnor och män har att säga, medan män föredrar att lyssna på män). Det som slog mig var välviljan som strömmade ur publiken mot scenen. Alla ville att alla skulle lyckas.

En vecka senare trängdes jag i en helt annorlunda folksamling. Knappt hundra personer hade klämt in sig i baren No Name på Fairfax i West Hollywood. Den finländska uppstartarkonferensen Slush hade tillsammans med Finland generalkonsulat och konsultbyrån Membrain (som för övrigt ordnar TedX Hollywood) samlat ihop en ytterst kompetent panel att diskutera virtuell verklighet. Jag skriver mer om det i papperstidningen, men det som slog mig var att det också här rådde en så tillåtande stämning. Visserligen hade männen också här det universella draget att sträcka upp handen som om de hade en fråga, men när de fått ordet bara förklara hur saker och ting egentligen ligger till. Men också här fick idéer och framtidsutsikter flöda fritt. Ingen påpekade ” det där testade vi förra året och det funkade inte”, utan lyssnade istället intresserat. En intresserad och välvillig publik gör vem som helst glad. Ska försöka hålla i känslan av att allt är möjligt.

Greetings from America,

Peppe