Brev från Amerika

Kära läsare,

nyss hemkommen från snabbköpet ögnade jag igenom butikskvittot. De allra flesta stora mataffärer har kundkort som i bästa fall kan ge upp till 30% avdrag på slutnotan. Det förutsätter visserligen att man håller ett öga på produkter som affären vill att man ska köpa. Torrvaror och sockerbaserade produkter är ofta nedsatta med kundkortet. Just nu är jordgubbar och andra bär i säsong och kostar bara en spottstyver.

Sneglar man mot det ekologiska får man nästan alltid betala fullt pris. Det finns såklart ett mycket mindre utbud av ekologiska varor, bara en procent av världens odlingar är ekologiska. De goda nyheterna är att det ekologiska ändå växer hela tiden. Mellan 2004 och 2014 mer än fördubblades de ekologiska produkterna i USA.

Folk äter antagligen ekologiskt mest för att de tror att det är hälsosamt (och det är det också många gånger), men man kunde såklart önska att konsumenten tänkte lite längre och valde ekologisk mat på grund av att de som jobbar med bekämpningsmedel kan drabbas av nervskador, hudutslag och infertilitet. Inte enbart av egoistiska skäl. (Om ni inte har sett dokumentären Bananas som handlar om hur produktionen av Dole-bananer går till, rekommenderar jag den varmt. Ni kommer bara att äta ekologiska bananer efter det.)

Hur som, jag försöker välja ekologiskt trots att det svider i min plånbok. När jag för en stund senare ögnade igenom kassakvittot på dagens matvaror fastnade min blick vid summan för ekologisk mjölk och den på vin. Det visade sig att den ekologiska mjölken jag köpt åt min son var dyrare än vinet min man och jag skulle avnjuta samma kväll. Nu sitter jag här och funderar på om den amerikanska, ekologiska komjölken är hutlöst dyr eller om det är jag som är snål när jag väljer vin. Kanske båda.

Greetings from America,

Peppe