Brev från Amerika

Kära läsare,

I Finland pratar man mer om den så kallade ”vändagen” än om alla hjärtans dag. Rätta mig om jag har fel, men alla hjärtans dag, eller Valentine’s day, uppfattas av många finländare som en kommersiell, typiskt amerikansk, högtid där folk luras att köpa onödigt krafs för att visa kärlek för sin partner. Men ärligt talat, vem behöver egentligen en mjukisbjörn som håller i ett stort rött hjärta eller helröda spetsunderkläder?

Således tänkte vi inte så mycket på det då det i den kontinuerliga strömmen av informationsmail från skolan kom en påminnelse om att ifall barnet vill göra Valentine’s day-kort inför den 14 februari ska hen pyssla ihop sådana åt alla barn i klassen. Den här högtiden ska inte utmynna i en populäritetshierarki. Vem har liksom tid att sitta hemma och pyssla ihop hjärtkort åt 24 barn?

Alla andra föräldrar utom vi, visade det sig när femåringen kom hem från skolan på fredagen med en papperspåse full av kort, godis, pennor och andra små presenter. Till och med läraren hade gjort kort åt ungarna. I ren panik gick vi igenom högen, det MÅSTE finnas någon annan familj som är lika dålig som vi. Men nej, vi fick stå ensamma med skammen. Lyckligtvis var femåringen för liten för att förstå att han var den enda som inte delat ut kort.

Samma kväll åt vi middag med några svenska kompisar som haft barn i skola lite längre än vi. De skrattade gott åt vår skam och berättade hur viktig Valentine’s day är i USA. Jätteviktig! Kanske det beror på att det är en helt neutral högtid som alla kan vara med och fira oberoende av religion eller kultur. Eller så beror det på den dominanta kapitalismen i det här landet. Oberoende: Lesson learned! Nästa år kommer vi att ta alla hjärtans dags-korten till en helt ny nivå.

Greetings from America,

Peppe