Brev från Amerika

Kära läsare,

i december kommer jag åter att få sätta fot på finländsk och svensk mark. Om coronaläget tillåter det hoppas jag på att få besöka vänner och äta många middagar hemma hos dem. Att besöka nordiska vänner efter en längre tid i Los Angeles får mig alltid att tänka på hur arkitektur och design är mer lättillgängligt i Norden. Ursäkta den grova generaliseringen, men folk bor snyggare i Sverige och Finland (och antagligen Danmark, Norge och Island) än i USA.

I Stockholm och Helsingfors, Vanda, Karlstad och Göteborg stiger jag in i hem som aldrig är långt ifrån ett inredningsmagasin. Det är genomtänkt, luftigt, ibland har det hotellkänsla, andra gånger dansk lekfullhet eller finländsk stramhet. Folk målar om, byter ut kök, hittar originaldörrar i webbshoppar och plockar bort onödigt krafs så det blir ljust och fräscht.

I Los Angeles är inredning dyrt, speciellt inredning som har någon form av design. Det går såklart bra att köpa möbler på Target, de är bara lite dyrare och fulare än de man shoppar på Ikea som i sin tur inte precis kan stoltsera med hållbarhet. Medelklassinredningen är mörka trämöbler, enorma soffor och gigantiska tv-apparater. Allt är stort och tungt och byta sällan ut (förutom bland de rika som anställer inredningsarkitekter som byter ut möbler på löpande band).

När jag hälsar på hos vänner i Norden är jag stolt över att få vara en liten del av ett folk som sätter värde i arkitektur och design. Samtidigt tycker jag det är lite skönt att just nu få vara en del av en kultur där inredning mest är något som finns till för att sitta på/ligga i och äta från. Det skulle såklart inte skada det estetiska ögat om dessa praktiska föremål var snygga också, men jag väljer att fokusera på annat. Fördelen med LA är ju att man kan tillbringa mer tid utomhus och kan vila blicken på palmer och hav istället.

Hälsningar från LA,

Peppe