Brev från Amerika

Kära läsare,

jag är nyss hemkommen från Women’s March i DTLA är jag full av glädje och framtidstro. Folk här i Los Angeles är vanligtvis väldigt trevliga och inkluderande, men dagens marsch slog alla rekord. Främligar kramade varandra, småpratade, bjöd på vatten och gav komplimanger för kreativa skyltar.

Trots att marschen heter Womens March var det såklart inte bara kvinnor som marscherade. Tillsammans med kvinnorna gick män, barn och hundar mellan skyskraporna, alla var där för människors lika rättigheter. När jag berättade att jag är journalist och rapporterar för en finländsk tidning tackade folk mig för att jag ville berätta om ett annat USA än det som rapporteras om den sittande presidenten. Många ville också be om ursäkt för sitt lands nya miljö- och invandrarpolitik.

Som vanligt tog jag med mig hela familjen. Jag tycker att det är viktigt att sjuåringen får vara med om demokratiska processer. Det skulle vara en lögn att säga att ha  uppskattade att stiga upp klockan åtta på en lördag morgon och sedan marschera tillsammans med en massa annat folk, men jag hoppas att han när han är lite äldre förstår sammanhanget och till och med är lite stolt över att ha fått vara med.

Den här marschen ordnades för att få så många som möjligt att rösta i höstens kongressvalet i höst. Då förra valet handlade om att få sin fysiska röst hörd, handlade årets marsch om att registrera sig och verkligen rösta i valet. Det kändes fint att få vara med om en historisk händelse som denna. Här kan ni förresten läsa mer och se fler bilder.

Hälsningar från Los Angeles,

Peppe