Kära läsare,
Jag läser om hur två daghem i Helsingfors väljer att göra fars dag mer inkluderande och bjuda in också andra närstående till dagis. Orsaken är att de barn som inte har tillgång till en pappa inte ska känna sig utanför. Det som gör mig så innerligt glad. Att man på Helsingfors stad aktivt försöker jobba för alla barns bästa. Att se till dem som inte faller in i den stereotypa kärnfamiljsmodellen.
Nu har jag bara kommentarsfälten på olika tidningar och mitt eget Facebook-flöde att referera till, men de flesta som opponerar sig mot en närstående eller föräldradag. Är personer som lever i traditionella mamma, pappa, barn-familjer. Många skriver om hur illa berörda de är att inte få fira just fars dag och att jämlikheten gått för långt. Vi daltar för mycket med barnen! Kontentan är: Rör inte våra traditioner! Det är hälsosamt för barn att tidigt fatta att livet är orättvist.
Men bara en privilegierad person, som själv inte utsatts för diskriminering kan säga så här. De som lever i andra familjekonstellationer än den traditionella vet mer än väl att barnen tidigt kommer att förstå att det finns de som har mer och de som har mindre. Att de, i det här fallet, är inte annorlunda för att de inte har en (närvarande) pappa. Det samhället kan göra är sitt bästa i att jämna ut skillnaderna mellan de som har och de som inte har. Det har ju länge varit vår nordiska stolthet, välfärden och att vi tar hand om varandra. Inte som här i USA där klyftorna är enorma och den sociala mobiliteten knappt existerar.
Fars dag är en fin tradition. Jag tycker att alla som vurmar för den ska slå till riktigt stort och fira så det brakar i knutarna den 12 november. Helsingfors stad förbjuder nämligen ingen att göra det. Och alla dagis som vet att det finns barn utan pappor i grupperna och därför väljer att fira en familjedag: Tack för att ni bryr er!
Hälsningar från Los Angeles,
Peppe
Här bloggar
Peppe Öhman är Hufvudstadsbladets utsända reporter i Los Angeles. Hennes reportage finns i tidningen på webben.
Här bloggar hon mer privat om livet på västkusten.
Jag förstår din poäng och håller delvis med dig.
Men.. Om samma sak skulle hända kring morsdag skulle det bli ett mycket större ståhej där kvinnor börjar protestera mot chauvinismen, beskyller männen för att vilja fortsätta på kvinnoförtrycket och att mammorna inte får ha en egen dag osv osv osv.
Därför tycker jag att detta förslag är löjligt.
För min del kan man göra mors dag till en föräldradag. Det sagt finns det garanterat mycket fler barn utan närvarande pappor än mammor. Vad det beror på (patriarkatet) kan vi ta en annan gång.
Den här formen av hypotetiskt argumenterande är varken produktivt eller hållbart. Om tanken på en familjedag, som komplement till farsdag, är en god idé så ska vi köra på den, oberoende av vilka övriga orättvisor som existerar. Sedan kan vi förhoppningsvis överföra goda erfarenheter också till andra upplägg – som just t.ex. morsdag. Ingenting blir däremot bättre av att buttert muttra i ett hörn om påhittade, icke-relevanta motargument.
Tyvärr funkar inte samhället så.
Tack Peppe! Håller med dig till 100% både gällande farsdag och morsdag.
Vad roligt att höra! Du är ju dessutom mycket mer insatt i pedagogiken än jag.
Håller fullständigt med i allt du skriver, bra Peppe! Ps. Jag tar det nästan förgivet att man gör samma med morsdag på dessa dagisar, underligt vore det ju annars.
Tack! Och så sant. Det handlar inte om någon fight mellan mammor och pappor, utan bara att barnen ska ha det så bra om möjligt.
Håller med dej Peppe till 100%! Extra besviken blev jag faktiskt på barnombudsmannen Kurttilas reaktion och vädjan till alla finska kommuners daghem om att behålla benämningen farsdag. https://m.iltalehti.fi/kotimaa/201711022200507230_u0.shtml
Tack! Håller med om att Kurttilas reaktion verkligen var en besvikelse.
Jag har jobbat aktivt för att både mor- och farsdag ska slopas på de daghem som finns i den stad vi bor i. I år är första gången det inte firas – varken mor- eller farsdag. Vill man fira det har man ju fira hur mycket man vill hemma.
Daghemmen ska syssla med INKLUDERANDE verksamhet för alla barn och det finns många barn som inte har en mamma eller pappa av alla möjliga olika orsaker. Dessa barn är nog mer eller mindre medvetna om sin situation (beroende på ålder) men de ska få bearbeta och ta upp den livsaspekten i sin egen takt. Inte att samhället kommer och trycker på, innan de själva är redo, att man inte ”hör till normen” när de här barnen inte har nån att gör sitt farsdagskort till.
Håller med om allt.
Bra poäng, verkligen och fint att dagiset vågar göra så med tanke på det ramaskri som utlöses. Barn utan kärnfamilj känner nog av att de är annorlunda tillräckligt ändå, och det är ju bara fint att vidga begreppet lite. Förstår inte hur man kan störa sig på detta, ingen förbjuder väl en att ta pappan till dagiset ändå. Finns hur många argument som helst för att inte vara så buttert stelbent och inte bjuda på att flera barn ska känna sig glada den dagen; ens pappa kan ha dött, sitta i fängelse, supa ute på barkbänken ja vad som helst och att då kunna fira med en annan närstående vuxen är väl bara hur fint som helst. Och de som opponerar sig, ursäkta gör de det för barnens skulle eller för sin egen? Dagiset är väl åtminstone barnens domän.
Tack! Tycker att det är tråkigt att de priviligerade inte kan se förbi sina egna fördelar. Och som du säger verkar föräldrar bry sig mer om detta än barnen
Vuxna borde vara bättre utrustade att klara av uteslutande behandling än barn. Så istället för att utsätta små barn för en dag som gör ont och understryker att de saknar viktiga människor i sitt liv, låt oss flytta firandet till arbetsplatserna. Fredag innan morsdag bjuder arbetsgivaren alla mammor på tårta på jobbet.
(Och alla som inte är mammor får titta på. Mammor som mist sitt barn av någon anledning får självklart inte heller ta tårta.)
Mycket fint skrivet!
Men…. Jag förstår inte. Min far dog när jag var 10. Farsdag har därför varit desto viktigare för mig. Jag tycker om tanken med en ”närstående dag” men kan vi inte bara låta farsdag och morsdag vara orörda och skapa en sådan dag som tillägg? Varför är det så viktigt att försöka ändra på allt. Jag blir ledsen.
SÅ här tänker jag, fars dag och mors dag ÄR orörda. De infaller precis som förut en söndag i november/maj. Det är bara på vissa daghem i Helsingfors som man valt att justera på firandet.