Brev från Amerika

Kära läsare,

i morse åkte hela familjen ner till Downtown Los Angeles för att gå i demonstrationen ”Women March”. Vi parkerade i ett parkeringshus granne med den hundra år gamla saluhallen Grand Central Market och passade på att äta frukost där eftersom klockan var så lite. Jag var lätt skeptisk till att ta med barnen på demonstration, men min man sade att detta var en viktig pedagogisk upplevelse i kategorin: ”Så fungerar demokrati”. Dessutom skulle den här dagen bli, som han uttryckte sig, ”Vår tids Woodstock”. En händelse folk skulle referera till tiotals år efter.

Sen gick vi ut och fick genast en känsla av att det uppskattade 70 000 deltagare var i underkant. Solen tittade fram och folk var glada och uppsluppna. Då och då drog någon igång ramsan: ”Love Trump’s Hate”. Demonstrationståget rörde inte på sig alls och helikoptrar svävade ovanför oss. Senare skulle vi förstå att tåget stod stilla eftersom alla helt enkelt inte rymdes på den utmärkta rutten, utan var tvungna att ta andra närliggande gator. Över 750 000 människor hade tagit sig till L.A. Den största kvinnomarschen i USA.

Jag försökte sända Facebooklive för Hufvudstadsbladet, men efter den första sändningen blev nätet överbelastat. Men stämningen var god och jag beslöt mig för att spela in några rapporter istället och sända dem när jag kunde koppla upp mig igen. Det fanns så mycket kärlek i luften, folk log mot varandra, småpratade och alla var välkomna.

Efter tre timmar i Downtown började sexåringen tröttna rejält och vi beslöt oss för att dagen fick vara över för den här gången. Vi tog oss till garaget, körde ut och konstaterade att vi var omgivna av demonstranter. Marschen hade spillt över till gatan som skulle ta oss ut ur stan. Det fanns folk överallt. Jag trodde att vi skulle vara tvungna att vänta tills marschen var över.

Då dök det upp några privatpersoner som sa att de skulle hjälpa oss. De flyttade några koner och stoppade folkmassan. Inte långt därefter kom tre poliser. Jag trodde att vi skulle få böter för att köra bil mitt i en demonstration, men de var vänliga och hjälpte oss att navigera till en tom gata. Gång på gång blir jag påmind om Los Angeles-bornas vänlighet.

Inte långt därefter var vi ute på motorvägen och snart hemma igen. En otroligt fin dag.

Hälsningar från Los Angeles,
Peppe