Peppe bloggar om livet på västkusten

USA

Att ljuga för sitt barn

6 Oct , 2015, 19.23 peppe

 

Kära läsare,

I går när jag plockade upp femåringen från skolan var det första han gjorde att gapa stort framför mig. Jag såg genast vad som hade hänt. Nere, lite till höger fanns ett djupt hål i tandköttet. Barnet hade tappat sin första tand. När jag frågade honom hur han kände sig, var han stolt? Stor? Modig? Svarade han att han var ”terrified”. ”Peppe, I was terrified”, sa han. Vi pratar nästan alltid svenska, men efter en hel dag i skolan brukar engelskan hänga kvar en stund.

Femåringen berättade att han i godan ro lekt tyrannosaurus Rex på skolgården, ylat som en blodtörstig T-rex gör och bitit ihop sina huggtänder. Eftersom köttätande dinosaurier har väldigt starka käftar råkade han bita ihop så hårt att den redan lösa tanden lossnade. Femåringen gjorde det de flesta av oss skulle ha gjort i samma situation: Gallskrek i sina lungors fulla kapacitet i goda 30 sekunder. Efteråt fick jag höra att det också spillts blod.

På vägen hem gjorde jag det jag lovat mig själv att inte göra. Jag ljög för barnet. Jag berättade om tandfén som dyker upp under natten och byter ut mjölktanden mot en dollarsedel. Femåringen såg skeptiskt på mig och bad mig berätta mer om den här damen som smyger in till folk under nätterna för att köpa gamla tänder. Jag höll fast vid min historia.

Följande morgon låg det en dollar under barnets kudde. Oss emellan så var det Magnus som letat fram min plånbok, stulit en dollar och placerat den i femåringen säng. Som den lilla kapitalist han är insåg barnet fort de monetära möjligheterna som öppnade sig i tandbranschen och oroade sig inte längre för nästa tandlossning. Slutet gott, allting gott (om man bortser från min lilla lögn).

Greetings from America,

Peppe

3 kommentarer

  1. christian mildh skriver:

    Intressant att höra hur livet ter sig för en annan finlands- svensk i USA…

  2. Klarspråk skriver:

    Jag funderade länge över samma dilemma och kom fram till att jag inte vill ljuga för mitt barn. Det skulle bara förbereda honom för att tro på allt möjligt annat också som strider mot sunda förnuftet och för vilket det inte finns några bevis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *