Kära läsare,
år 2017 var på många sätt ett tungt år, men ur ett feministiskt perspektiv ett år som kommer att gå till historien. Det är ingen slump att det klassiska lexikonet Merriam-Webster utnämnde ”feminism” till årets ord för 2017. Feminism var alltså det populäraste sökordet med ett uppsväng på 70 procent jämfört med ifjol. Hur gick det så?
Jo, det började med att man i januari ordnades världens största marsch, ursprungligen i Washington DC, men marschen spred sig sedan över hela USA och världen. Man räknade att upp till fem miljoner personer bara i Nordamerika protesterade mot ojämställdhet. Eller mer exakt protesterade man mot att en man som skrutit om övergrepp han begått på kvinnor ändå kunde bli president i USA. Inte långt därefter, i Hollywood, kom Margaret Atwoods feministiska dystopi ”Tjänarinnans berättelse” som tv-serie på Netflix och inte långt därefter visades succéfilmen ”Wonder Woman”, men en kvinnlig superhjälte i huvudrollen, på biografer om i landet. Att ”kvinnlig superhjälte” är så pass ovanligt att man måste skriva ut det säger ganska mycket om superhjältenormen.
I höstas lade feministåret in en ännu högre växel då skådespelaren Alyssa Milano anklagade filmmogulen Harvey Weinstein för att sexuella trakasserier. Ett vanligt år skulle Weinstein få en ett varnande finger och sen försvinna ur offentligheten för att, när allt lugnat ner sig igen, fortsätta som vanligt. Den här gången var Weinstein den första dominobrickan som föll och skulle inom kort skulle han få sällskap Kevin Spacey, Ryan Seacrest, Ben Affleck, Oliver Stone och tusentals andra. Det var som om en ny medvetenhet hade spridit sig över världen och plötsligt var männens oskrivna rättighet att göra vad de vill med kvinnor och kvinnors kroppar oacceptabelt. Det som förr hade varit en obehaglig del av en kultur eller en bransch fick nu konsekvenser
År 2017 var året då kvinnorna fick nog. Det betyder inte att världen blev jämställd, men nog att 2017 kommer att synas i historieböckerna som året då feminismen fick världen att ta ett steg närmare jämställdhet. Det finns ingen tillbakagång.
Hälsningar från Palm Springs,
Peppe
Här bloggar
Peppe Öhman är Hufvudstadsbladets utsända reporter i Los Angeles. Hennes reportage finns i tidningen på webben.
Här bloggar hon mer privat om livet på västkusten.
Såhär är det alltid – då drevet går finns det ingen balans och kvinnorna är kanske tom värre än män att ställa sig på barrikaderna. Tom Opra höll ett häftigt uttalande i samband med Oscar galan.
En fråga: Har du som bloggare också bekantat sig med de franska skådespelerskornas utspel, var det nu hela 173 st ?, som hade undertecknat itspelet. Här håller man fram att det är helt ojust att dra allt detta flirtande och tafsande ”över en kam”. Man skall också beakta att det hör till rollspelet som finns mellan män och kvinnor där det oftast är männen som är jägarna och kvinnorna objekten. Detta betyder inte att jag skulle acceptera något oacceptabelt tafsande då samstämmighet mellan parterna inte föreligger. Men balans skulle krävas också i detta sammanhang och inte denna enformiga kakafoni – katastrofen, för kvinnorna, uppstår då männen upphör med att visa intresse för dem!
Om du inte ser skillnad på tafsande och flirt ska du nog hålla dig undan kvinnor i fortsättningen. Beteende som gör en annan människa illa till mods är ALLTID förkastligt. Oberoende av vilka ”rollspel” man själv vill spela. Samtycke ska alltid prioriteras.