Brev från Amerika

Kära läsare,

det har varit en exceptionellt regnig vinter vilket har lett till att torkan i Kalifornien officiellt är över och att öknen blommar. Min hemgata grönskar och folk börjar dyka upp på stranden igen, men turister, riktiga angelenos badar bara mellan slutet av maj och början av september, men ändå.

Det är inte bara naturen som blommar, det gör också människors sinnen och här dyker det upp vissa kulturskillnader. Jag pratade med en finländsk väninna som har barn i samma skola som vi. Väninnans barn hade tjatat om en playdate med ett annat barn och när väninnan såg det andra barnets pappa på skolgården började de tala med varandra. Efteråt skickade väninnan ett sms åt pappan med frågor om tidpunkt för lekträffen. Det hon inte visste var att mammor inte sms:ar pappor i den här kulturen.

Min erfarenhet av USA baserar sig på några år i Kalifornien och här är vänskap mellan män och kvinnor inte helt okej. Speciellt inte om båda lever i heterosexuella förhållanden. Min väninna fick som svar på sms:et ett något kyligt meddelande av barnets mamma. Följande sms:s sändes av både mamman och pappan. Mammor kan nämligen kontakta andra mammor och pappor andra pappor, men en mamma och en pappa från olika familjer sysslar helst inte på med privat kontakt med varandra.

Nu romantiserar jag kanske det avslappnade Norden, men jag minns det som att kvinnor och män kunde vara vänner, trots äktenskap, i Helsingfors. Eller minns jag fel? I så fall får jag lov att dumpa mina manliga vänner där hemma (SKOJA!).

Hälsningar från Santa Monica, Peppe