Brev från Amerika

Den här kolumnen publicerades i samband med en intervju med Mikko Setälä VD för Rovio i USA. 26.1.2015

Förra året tog jag en magistersexamen vid University of Southern California. En av kurserna jag tog hette Entrepreneurship and the new media och handlade om att misslyckas. Eller officiellt handlade kursen om hur man blir en entreprenör på internet, om hur journalister och mediehus ska överleva den nya digitala världsordningen där konsumenten är kung och kan välja och vraka bland utbudet, medan producenten får slå sig blodig i kampen om uppmärksamhet i bruset på internet.

Hur gör man då för att lyckas? Gemensamt för alla gästföreläsare var att de pratade om vikten av att misslyckas. Om att bita i det sura äpplet och acceptera att det inte gick som man ville den här gången. Heller. Sen stiga upp, borsta av sig besvikelsen och försöka på nytt, på ett annat sätt.

”Ingen vill investera i ett företag vars grundare aldrig varit med om en konkurs”, sa direktören på E Entertainment som själv fått i tiderna fått sparken från Mtv. Fast det är inte riktigt så enkelt. Lagstiftningen i USA är snällare mot konkurser än den i Finland. Här är det mer av en merit än ett stigma att ha tagit sig igenom en ekonomisk krasch. I Finland kan en konkurs ödelägga en företagares framtid.

I Kalifornien talar man om en andra guldrush. Start ups vaskar fram finansiering som i sin tur ska hjälpa företaget att hitta större guldådror. Ibland går det bättre, andra dagar får man göra ett nytt försök. Skillnaden mellan Finland och USA är att det inte finns något skamligt i att misslyckas här. Alla gör det i olika stor utsträckning. Det är visserligen lättare att prata om sina misslyckanden när man själv redan är ute på den andra, mera framgångsrika sidan, men att höra att man inte är ensam om att snubbla gör det antagligen lättare att ta sig ur svackan.

Det finns något befriande att sluta känna skam för sina uteblivna framgångar. Att veta att alla gjort det. Att acceptera motgångarna och strunta i andras eventuella skadeglädje. Åtminstone försökte man, istället för att fegt sitta kvar på läktaren och kritisera andra. På så sätt är Kalifornien en bra plats att ge den där idén en chans.