Brev från Amerika

Kära läsare,

när jag skriver detta har nästan en tredjedel av USA:s befolkning fått sin första dos vaccin. Säga vad man vill om det här landets hantering av coronaepidemin, och det finns mycket att säga här, men just vaccineringen har skötts snabbt och effektivt. I flera delstater kan vem som helst som vill ha sprutan få den. Här i Los Angeles börjar man vacciner alla över 50 i april och i mitten av månaden kan resten av oss får skyddet. Det är fantastiskt!

Alla vill ändå inte bli vaccinerade. En bekant i Texas ör övertygad om att vaccinet innehåller ett microchip som ska hjälpa staten att kontrollera amerikanerna. Att vaccinera sig är att gå emot USA:s grundläggande värderingar kring individens frihet, säger hon.

En god vän är bekymrad för att hennes trettioårige styvson ska hälsa på familjen. Syvsonen bor i Oklahoma och vägrar både ansiktsskydd och vaccin. Han har på förhand meddelat att han kommer att besöka olika tatueringsstudion och träffa vänner. Utan ansiktsskydd. Han kommer också att träffa äldre släktingar och vill bo hemma hos min vän och hennes man (styvsonens biologiska pappa). Jag behöver knappast tillägga att styvsonen röstade på Trump och är övertygad om valfusk.

Hur gör man? Ett älskat barn som blivit vuxen och samlat på sig inte bara helt olika politiska åsikter utan också helt andra värderingar än de resten av familjen har. Den här situationen är knappast unik i USA just nu. Splittringen mellan demokrater och republikaner är nuförtiden mer än vilda debatter över kalkonen på Thanksgiving. De gör det praktiskt taget omöjligt för en del familjer att umgås.

Hälsningar från LA,

Peppe