Brev från Amerika

Kära läsare,

Jag talade med min pappa som beklagade sig över att folk kontaktar honom på Whastapp, messenger, sms, mail och till och med Skype. Han sa att han helt enkelt inte orkar med alla plattformar och har bestämt sig för att strunta i alla utom en. Han svarar i telefon när man ringer. Det talade ordet är ändå det viktigaste.

När jag skriver det här har jag precis avslutat min första diskussion på Clubhouse. Ni vet, det nya sociala mediet för prat. Som en live podcast. Jag var inbjuden av den svenska journalistplattformen Vad vi vet (som jag också skriver för) för att tala om covidläget i Los Angeles.

Det är alltid lite spännande att testa nya sociala medier. Med ömhet i hjärtat minns jag mina första trevande steg på Facebook. Minns ni när jag skulle definiera hur man kände någon och ”hooked up” var ett alternativ. Går man på college i USA handlar det väl mest om att man hånglat med personen, men i Norden tolkades det på andra sätt.

Man puffade varandra, spelade spel och delade musik. Sedan hände något. Eller något och något, Facebook blev förs stort. Föräldrar och äldre generationer gick med. Exklusiviteten försvann och unga människor drog vidare till Twitter, Instagram, Snapchat, Tiktok och nu Clubhouse.

Vissa sociala medier passar en bättre än andra, passar vissa perioder bättre än andra. Just nu känns Clubhouse nytt och fräscht och lite exklusivt. Jag ska försöka ha så roligt som möjligt med det tills det dyker upp något roligare. Eller tills jag blir som min pappa och inte orkar utforska nya sociala medier längre. Folk får ringa om de har nåt på hjärtat.

Hälsningar från LA,

Peppe