Brev från Amerika

Kära läsare,

nu är det bara några dagar kvar av mitt besök i Norden. Den här gången har visiten inte bara präglats av coronan, utan också av konstanta problem med wi-fi. Jag har bott på platser där folk inte prioriterar knivskarp och blixtsnabb uppkoppling.

I början ledde det till stor frustration, men människan vänjer sig vid allt och sakta men säkert lämnade jag den tuggande sökmotorn på min MacBook och satte mig istället ner i soffan med en bok. Jag kan inte minnas när jag senast läst så här mycket (och då brukar jag ändå läsa en bok i veckan för att ha något att prata om i min bokpodd Mellan raderna).

Jag har läst fruktansvärda skildringar av kidnappade skolflickor i Nigeria. Om hur otroligt grym Boko Haram är. I boken flicka beskriver nästan 90-åriga Edna O’Brien den nigerianska skolflickan Maryams öde när hon blick kidnappad, torterad, våldtagen, misshandlad och till slut föder en dotter och rymmer från Boko Haram. En bok så hemsk att jag måste pausa för att andas ibland.

Jag har också läst Shuggie Bain av debutanten Douglad Stuart. Arbetarklassmisär och alkoholism i Margrete Tatchers Skottland på 80 och 90-talen. Smutsigt, sorgligt, kärleksfullt och ofta hjärtskärande. Stuart vann Booker-priset år 2020 och hans roman kommer ut på svenska i mars. Rekommenderar!

Den tredje sortens misär jag plöjt igenom är Jonas Kullbergs beskrivning av opioder i sin reportagebok Den amerikanska epidemin. Om hur läkare på skrev/skriver ut det extremt beroendeframkallande oxycotin och gjorde extremt många amerikaner beroende. Och om hur en släkt blev miljardärer på andras beroende. Hemskt, men också viktig och intressant läsning om det amerikanska samhället.

Nästa bok får bli feelgood för att balansera upp detta.

Hälsningar från Stockholm,

Peppe