Brev från Amerika

Kära läsare,

säga vad man vill om USA, men de är extra allt i det mesta. De största portionerna, de högsta siffrorna i covid-19, de vräkigaste, dummaste och smartaste och vackraste natur. Nu vet jag att ni protesterar, ingenting slår en ljus juninatt i skärgården med spegelblankt vatten. Och visst är det fint, men här tar USA det ett steg längre och erbjuder nationalparker med så höga berg, turkosa sjöar, grönskande dalar och vilda djur att det inte går att säga emot.

Vi besöker för tillfället Mammoth Lakes i norra Kalifornien och det är så vackert här att jag inte vet hur jag ska beskriva det annat än att allt är dramatiskt och större än vad jag någonsin kunde förbereda mig på. Igår besökte vi en turkos sjö med extremt hög salthalt och bergsformationer som mest påminner om raukar på Gotland. Idag, på väg från en hike till en sjö mötte vi först en hjort och sen en svartbjörn som lufsade över vägen.

Det doftar också som på vårt sommarställe i Raseborg här. Barrträden är bara tre gånger så höga och breda som de i Predium. Att vara här är som nåt slags plåster på såren för att vi inte kom iväg till Norden den här sommaren. Hur gott det än doftar och hur magnifika landskapen än är kan jag ändå inte låta bli att längta till morgonkaffe på sommarstugans trappor med utsikt över Östersjön.

Kanske nästa sommar. Allt bra ska ju hända 2021 säga det.

Hälsningar från Mammoth,

Peppe