Peppe bloggar om livet på västkusten

Okategoriserade

Statyer är inte historia

30 jun , 2020, 03.15 peppe

 

Kära läsare,

precis som i Finland pratar man här i USA om statyer och vilka som ska få stå på offentlig plats och vilka som gott kunde förpassas till ett museum. De som hävdar att statyer och historia hänger ihop och att människan förlorar en del av kunskapen om det förgångna när statyer tas ner missar en viktig aspekt. Nämligen att rasism inte är historia.

Jag ska förklara det så enkelt jag kan: På flera håll i världen, inte minst i USA där jag bor, är den institutionaliserade rasismen påtaglig. Efter att Donald Trump blev president har hatbrotten gentemot folk av annan hudfärg än vit ökat. I USA är det vita som sitter på 90 procent av pengarna, svarta har bara 2, 6 procent av den. Arbetslösheten bland svarta är dubbelt så hög som den bland vita. Det är svårare för svarta att få ett hyreskontrakt, de är överrepresenterade i fängelserna och de har sämre tillgång till hälsovård.

Den ojämlikheten grundar sig i slaveriet och därefter uppfattningen om hur människor med en viss hudfärg är. I USA rivs nu föreställningar om vilka personer som var en hjältar. Föreställ dig att själv bli utsatt för orättvisor på basen av hudfärg/kön/sexualitet/funktionsvariation och samtidigt se personer som bidragit till denna diskriminering stå på hedersplatser. Att få en staty uppställd efter sig är ett hedersomnämnande.

Det finns många sätt att lära sig historia, några av de vanligaste är skolor, böcker, museum och till och med internet. Många av oss har säkert lärt sig något nytt bara under debatten om varför statyer rivs ner.

Vi som inte blivit utsatta för rasism kan utöva vårt antirasistiska engagemang genom att stiga åt sidan och låta dem som verkligen blivit diskriminerade bli hörda i den här frågan.

Hälsningar från USA,

Peppe

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *