Brev från Amerika

Kära läsare,

hur har ni det? Här i Kalifornien är skolorna, barerna och gymmen stängda. Restaurangerna håller öppet, men folk uppmanas att beställa hem mat. Om man ser glaset som halvfullt verkar Los Angelesborna ha bunkrat upp med tillräckligt mycket toapapper för stunden. I matbutiken på vår gata berättade personalen att efterfrågan avtagit under helgen. Hyllorna med bönor och pasta ekar visserligen tomma, men de fylls på varje dag. Snart är väl också det behovet mättat.

Man pratar om att matbutiken skulle hålla öppet för äldre människor och andra i riskzonen för att bli smittade mellan sju och åtta och sedan öppna dörrarna för oss andra. På NextDoor erbjuder sig folk att handla mat åt gamla och sjuka och på skolan samlar man ihop pengar för de barn som nu inte får skollunch.

På många sätt är USA är hårt och ogästvänligt land. I motsats till Norden förväntar sig ingen att staten ska ställa upp och skydda en. Tvärtom är det skamligt att leva på wellfare och ta emot bidrag. Här har man sina vänner och sin community. Man får hoppas att de som står och bor en nära ställer upp när det blåser hårt och kallt. Och det gör många. Man donerar pengar, handlar förnödenheter så äldre inte ska behöva gå ut, erbjuder skjuts och tar ut folks hundar.

Världen är osäker just nu, men folk hälsar vänligt ute på gatan. Jag är så tacksam över att få bo på en plats där invånarna kommer samman (även om det är förbjudet att göra det rent fysiskt) istället för att gömma sig i skyttegravar när krisen kommer. Än så länge är det i alla fall så.

Hälsningar från LA,

Världen befinner sig i en