Peppe bloggar om livet på västkusten

Kultur,Los Angeles,Samhälle,USA

Ta aldrig ett initiativ på jobbet!

1 May , 2019, 00.14 peppe

 

Kära läsare,

arbetskulturen här i USA skiljer sig lite från den nordiska. Medan vi i Norden är vana vid fem veckor av ledighet varje år och får läsa hur ”experter” inför semester pratar om att det tar minst en vecka, kanske två att varva ner har amerikanerna sammanlagt knappt två veckor. De utspridda över hela året. Det är överraskande vanligt att inte ta ut all sin semester, trots att den är kort, man vill ju inte att chefen ska tro att man är en latmask.

Det är oftast som samma chef bestämmer när det är okej att gå hem. En god (svensk) vän fick jobb på en stor tv-produktion. Han berättade hur överraskad han var att han alltid var den första som gick från kontoret 18-19 på kvällen. En dag hade han redan satt sig i bilen för att åka hem då han kom på att han glömt ett viktigt papper på sitt skrivbord. När han tio minuter senare var uppe på kontoret igen var det helt dött. Personalen hade bara suttit och väntat på att han skulle gå.

En annan (svensk) vän, nyinflyttad till LA berättade att han varit tvungen att ge sparken åt en medarbetare på grund av att hon aldrig tog egna initiativ. Tyvärr är arbetskulturen ofta sån här i USA. Anställda vågar inte ta risker genom att ta initiativ. Eftersom anställningsskyddet är svagt kan ett felsteg leda till att man står ute på backen utan jobb samma dag. Bättre att hålla med chefen och lyda hens minsta vink.

En tredje kompis (givetvis svensk) började längst ner i hierarkin på ett produktionsbolag. Hon fick instruktionen att aldrig hälsa först eller ens se rakt på de högsta cheferna. Hon skulle vara osynlig. Hennes uppgift var också att lära sig exakt var i hierarkin olika personer i Hollywood befann sig. När hon ringde upp folk för chefens del var det nämligen av yttersta vikt att den högst i hierarkin var den som sist lyfte luren.

I hemlighet tycker jag att det amerikanska systemet är mycket klumpigare och mindre effektivt än våra platts nordiska organisationen. Men det är kanske ett tecken på att jag ännu inte anpassat mig till fullo i USA.

Hälsningar från LA,

Peppe

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *