Brev från Amerika

Kära läsare,

ibland skriver jag om politik i det här forumet, men om ni vill höra mer pratar jag minst varje vecka om amerikansk politik i podden Magnus och Peppes podcast. Här försöker jag oftast samla lite mjukare ämnen. Som till exempel att Los Angeles förbjudit djuraffärer att sälja annat än hittedjur. Det är såklart också politik, men ni fattar. Tydligen har staden (delstaten, landet!) problem med att inte alla uppfödare tänker på djurens bästa och svämmar samtidigt över av husdjur. Alla djurägare har inte en speciellt ansvarsfull inställning till sina katter och hundar. Det händer att husse och matte behandlar sina gosingar som slit- och slängprodukter. Det finns med andra ord inget behov av uppfödning. Däremot finns det ett stort behov av hem för alla hemlösa djur.

En nära vän jobbar som veterinär på en klinik nere i Hollywood och har själv två hundar och tre katter. Alla är hittedjur som blivit omhändertagna av vännen. När hon hörde av sig och berättade om två kattungar som behövde hem och undrade om vi kunde tänka oss att bli det hemmet sa vi ja. Jag har själv  vuxit upp med hundar, medan min man haft föräldrar som fött upp katter så vi är vana att ha djur i hemmet. Det kändes också tryggt att ha en veterinärkontakt på nära håll.

När vi kom hem med Katniss och Simon (som vi döpte katterna till) fick jag ändå panikkänslor. Lite motsvarande som när jag kom hem från BB. Vi är nu ansvariga för ytterligare två nya liv! Det är inget litet ansvar att axla. De här två individerna ska vara en del av vårt liv i kanske så mycket som 15-20 år! Lyckligtvis överraskades också av hur mycket jag så fort kan tycka om två djur. Och hur mycket våra barn kan tycka om djur. Hittills är jag bara glad över vårt beslut.

Hälsningar från LA,

Peppe

Husdjur, Katter