Brev från Amerika

Kära läsare,

på Twitter läser jag att Helsingfors nya centrumbibliotek ska öppna och på invigningen avtäcks ett konstverk som innefattar en lista på alla som är välkomna att låna böcker. På en bild som biblioteksdirektör Katri Vänttinen lade ut på Facebook innan invigningen skymtar ordet ”misogyni” alltså ”kvinnohatare”. Helsingfors nya centralbibba välkomnar enligt konstverket kvinnohatare, erkänn att det är lite provocerande. Eller lek med tanken att det skulle finnas ett konstverk med texten ”Manshatare välkomnas!”. Jag är säker på att åtminstone det  skulle väcka indignation.

När Vänttinens bild fick kritik backade biblioteket snabbt och sa att konstverket var ofärdigt och att ordet ”misogyn” egentligen skulle tas bort. Nu kan man ju argumentera att konsten ska vara fri och åsikten likaså i ett land med yttrandefrihet. Det stämmer såklart. En konstnär ska få uttrycka sig provocerande och skapa diskussion.

Det misstaget många ändå gör är att blanda ihop censur med kritik. Att bli kritiserad för ett verk, en text eller att till exempel vara tvungen att flytta sin debatt på grund av att Åbo Akademi inte tycker den är passande eller vetenskaplig nog är inte åsiktsförtryck. Yttrandefrihet handlar inte om att alla ska få säga överallt, speciellt inte utan att bli emotsagda. Yttrande

Ett bibliotek ska rymma alla åsikter och ideologier. Det ska vara möjligt att hitta all sorts litteratur och alla ska känna sig välkomna att läsa. Det vore ändå intressant att om det skulle ta lika länge för en konstnär att ta ner ner en orden ”rasist”, ”fascist” eller ”kannibal” på listan över folk som är välkomna till biblioteket.

Hälsningar från Los Angeles,

Peppe

Bibliotek