Brev från Amerika

Kära läsare,

den här veckan är många av barnen i USA lediga. Det är höstlov som sammanfaller med Thanksgivning. För mig är Thanksgiving den mest amerikanska högtid jämte Halloween. Då reser folk hem till sina födelseorter rumt om i landet och firar med sina ursprungliga familjer. Man samlas kring matbord, pratar om vad man är tacksam över och kollar på (amerikansk) fotboll. Gatorna är tomma och det enda som hörs från husen är vrål då laget man hejar på gör mål.

Thanksgiving är är också en av de få dagarna på året många affärer håller stängt (för att tyvärr gå helt bananas följande dag på Black Friday, en hysterisk konsumtionsdag som borde förpassas till historien). Själv har jag svårt att bestämma mig för vad jag tycker om Thanksgiving. Är det verkligen okej att fira att pilgrimerna massakrerade ursprungsbefolkningen? För några år sedan cirkulerade en artikel med kommentarer från ursprungsbefolkningen i USA. De flesta av tyckte att Thanksgiving var gräsligt och att det var respektlöst att fira att ett folk praktiskt taget blev ”slaktat”. Om vi säger så här: I åttaåringens skola låter historien annorlunda. Där samlas pilgrimer och ursprungsbefolkning och äter kalkon tillsammans.

Det är verkligen inte min sak att komma med åsikter kring Thanksgiving. Däremot tycker jag att det är fint med en högtid där släktingar och vänner samlas helt utan krav på presenter eller ritualer. Där man bara umgås och påminner sig själv och andra om vad man har att vara tacksam över. Tänk om julen var sådan. Inga krav på hysterisk konsumtion, bara sällskap och uppskattning kring vad man redan har.

Hälsningar från USA,

Peppe

Thanksgiving