Brev från Amerika

Kära läsare,

få av er har säkert missat forskningen som visar att det bästa en individ kan göra för att bromsa upp den globala uppvärmningen är att skaffa färre barn. Så fort ett barn föds börjar hen nämligen konsumera. Det börjar med blöjor och slutar med biffmiddagar, shopping, bilkörning och Thailandsresor. Enligt forskning är återvinning och sopsortering en droppe i havet jämfört med att vara barnlös.

De två vanligaste sätten att reagera på de här forskningsresultaten (källa: sociala medier) är ilska: ”Folks ska för helvete inte blanda sig i min familjeplanering!” och självgoda nickar från barnlösa: ”Där ser ni storfamiljer, inte bara stör ni på restauranger och tåg, ni förstör också vår jord!”. Men om det finns såklart fler vinklar att analysera detta på.

För det första är det lite sent att skuldbelägga föräldrar. Gjort är gjort och istället för att gräma sig över att det blev så många barn kan de kanske sälja den ena bilen, gå över till huvudsaklig vegetarisk kost och skippa Thailandsresan. Bättre än ingenting! Sedan kan vi rikta blicken mot konsumtionssamhället. Den som inte konsumerar kan kasta den första stenen. För i det långa loppet är det vår shoppande, flygande, körande och köttätande som sliter på planeten. Måste vi verkligen köpa nya kläder vare vecka, flyga över halva jordklotet, dagligen äta animaliska produkter och köra bil överallt? Det är den kapitalistiska livsstilen snarare än barnafödande som är är vårt stora problem. Många av oss har tydligen för mycket pengar.

Att peka på antalet barn är ytterligare ett sätt att skuldbelägga individen istället för att ge sig på de övergripande strukturerna och oskrivna sanningarna om hur ett samhälle ”ska” fungera och vad vi är berättigade till.

Hälsningar från den ytterst barnvänliga staden Stockholm,

Peppe