Brev från Amerika

Kära läsare,

Världen blir mindre, vi konsumerar samma saker här i USA som på andra sidan Atlanten hemma i Finland, tittar på samma tv-program och har samma favoritartister. Men det finns fortfarande vissa skillnader i hur vi kommunicerar med varandra.

Sedan dag ett efter att Majlis föddes har alla mina kvinnliga amerikanska bekanta utropat: ”You look great!”, ”You look fantastic!”, ”Oh my God, you look AMAZING!” varje gång vi setts. Eftersom man vanligtvis är ganska sliten efter nio månader av graviditet med påföljande förlossning har jag tagit komplimangerna mer som uppmuntran än som fakta. I morse mötte jag en finsk bekant när jag lämnade av Vidde på skolan. Hon kastade en blick på Majlis, synade mig och sade: ”Jaha, snart börjar du se ut som en människa igen.” Jag blev full i skratt, för det var så… finskt.

Jag kan ärligt talat inte bestämma mig för vilken jag föredrar, den överdrivet upphausade amerikanska kommentaren, eller den torra, rentav, krassa finländska. Men jag behöver ju inte heller välja, jag kan sola mig i de grandiosa amerikanska komplimangerna och en stund senare tas ner på jorden igen av de brutalt ärliga finska.

Om Donald Trump haft en finsk mentalitet skulle hans slogan antagligen ha varit: Make America Okay Again.

Hälsningar från Los Angeles,

Peppe