Brev från Amerika

Kära läsare,

USA har mest fångar per capita i hela världen. USA är också den enda landet i världen som ger barn livstidsdomer. Just nu finns det ca 2500 personer under 18 som sitter på livstid utan möjlighet till villkorlig frigivning i fängelse i USA (sammanlagt sitter runt 70 000 barn i fängelse i USA).  Fjorton stater har ingen minimiålder alls för att sätta barn i fängelse.

I Kalifornien jobbar guvernör Jerry Brown (hans företrädare Arnold Schwarzenegger började arbetet) på att förkorta domarna för barn i fängelse. Problemet är att de barn som en gång suttit i fängelse med stor sannolikhet kommer att återvända dit igen. Fängelset är en utmärkt skola för att lära sig begå brott och få vänner som begått brott.

Medan staten här i USA är byråkratisk, långsam och ofta gammaldags är folket desto mer påhittiga och generösa. Välgörenhetsarbete är en naturlig del i många familjers vardag. Jag har en kompis som varje vecka åker ut till Compton för att dra en skrivkurs för minderåriga flickor i fängelse. Den första tiden pratade hon bara med flickan hon skulle vara mentor till. Välgörenhetsorganisationen som kopplar ihop skribenter med barn i fängelse sade att historierna som barnen skriver ner kan vara så hemska att mentorerna måste få lära känna barnen innan för att inte bli chockade. Att skriva och läsa hjälper att fly fängelsevardagen, men också att bearbeta händelser.

Kompisen som avsätter en kväll i veckan med att köra ut till ett ungdomsfängelse säger att kontrasten ofta är överväldigande. Att köra från ett tryggt hem i de finare delarna av staden till en plats där barn sitter fängslade med en bråkdel av de möjligheter och den trygghet hennes egna barn har. Barnen i fängelse kommer nämligen nästan alltid från fattiga områden med dåliga skolor, de har utsatts för våld och kommit i kontakt med droger och missbruk i tidig ålder. När de växer upp och kommer deras egna barn att växa upp med föräldrar som haft en kriminell bakgrund. Vissa klarar av det, andra landar i fängelse de också.

USA gillar att profilera sig som landet där allt är möjligt och varje person är sin egen lyckas smed. Det är bara det att det att alla inte startar från samma linje. Med rätt familj, rätt bostadsområde och rätt ekonomisk bakgrund är det lättare för vissa smeder än andra.

Greetings from America,

Peppe